Per den sista augusti 2026 hade vår fond BMC International (Ex USA) 41 % allokerad till japanska aktier. Den stora allokeringen mot japan har varit en viktig drivkraft bakom avkastning sedan fondens start i slutet av november 2025. Investeringscaset kring Japan handlar inte längre enbart om låga bolagsvärderingar, utan det handlar om fundamentalt förbättrad lönsamhet, mycket stora aktieåterköp och kraftigt höjda aktieutdelningar. Aktieägarna i bolagen har gått från att i princip varit helt oprioriterade till att idag ha en väldigt hög prioritet hos de noterade bolagen.
En marknad som trotsar globala förväntningar
Den avkastning vi sett från japanska bolag de senaste åren har varit fantastisk, men den har hamnat i skymundan när allt fokus riktats mot de stora teknikbolagen i framför allt USA.
En avkastningsjämförelse mellan indexet Nikkei 225 och teknikindexet Nasdaq 100 ger en bild som jag tror överraskar många sparare. Att det japanska indexet Nikkei 225 avkastat bättre än Nasdaq 100 har smugit lite under radarn när allt fokus i media riktas mot AI och datacenter. Avkastningen är i SEK och inklusive utdelningar.
| Tidsperiod | Nikkei 225 (Japan) | Nasdaq 100 |
| 1 år | +55,0 % | +24,0 % |
| 5 år | +139,0 % | +89,0 % |
Katalysatorn - från TSE till FSA
Denna överavkastning är ett direkt resultat av regulatoriska krav som har tvingat den japanska bolagskulturen att förändras. Det började för mer än tio år sedan men tog fart på allvar i mars 2023 då Tokyobörsen uppmanade sina noterade bolag att ta fram och offentliggöra affärsplaner med tydligt fokus på kapitalkostnad samt åtgärder som var till gagn för aktieägarna. Marknadens respons har varit positiv och i maj 2026 hade 94 % av bolagen på TSE:s Prime Market redovisat sina planer. Data visar att bolag som offentliggjort sina planer och börjat implementera förbättringsåtgärder, tydligt överavkastar de som ännu inte offentliggjort sina planer.
Ytterligare krafttag från japanska finansinspektionen
Nu accelererar den japanska finansinspektionen kraven ytterligare. I nyligen diskuterade regelverk uppmanas bolag att tydligt motivera varför överskottslikviditet finns kvar på balansräkningen och inte används för att förbättra verksamheten. Därtill undersöker myndigheterna skattelättnader för bolag som avyttrar icke-kärnverksamheter och avvecklar korsäganden.
För oss som investerare är vinningen med detta väldigt tydlig. Föreställ dig ett bolag som i tjugo år samlat på sig kapital på ett nollräntekonto och som nu äntligen bestämmer sig för att distribuera pengarna till sina aktieägare, eller ett bolag som säljer en gammal outnyttjad fabrik för att köpa tillbaka egna aktier. Detta frigör decennier av upparbetat kapital som varit bundet i verksamheten utan att göra någon nytta.
En långsiktig trend
En konsekvens av de striktare kraven är att dörrarna för kraftigt ökade utdelningar öppnas på vid gavel. Japanska aktieåterköp och utdelningar är upp hela 250 % på årsbasis. Trots denna remarkabla ökning bedömer vi att vi fortfarande befinner oss i ett tidigt skede. De flesta japanska bolag delar idag ut 40–60 % av sina vinster till aktieägarna. Jämför det med USA, där bolag ofta delar ut 100 % av sina vinster.
Japanska bolag har starka balansräkningar och stor överskottslikviditet. De har kapacitet att på ett hållbart sätt öka utdelningarna och aktieåterköpen under flera år framöver, utan att ta på sig onödiga finansiella risker.
Med dessa katalysatorer i beaktande är Japan en fortsatt väldigt intressant marknad. Det gäller dock att vara selektiv i sina investeringar och hitta de bolag som står inför en positiv förändring och väljer att anpassa sig efter de nya marknadsreformerna.
